söndag 30 mars 2008

Röda lägenheten

Från väst till norra norrland sätter man upp klisterlappar i takt med att samerna rapar till sig de sista ölen som står kvar i kylen. Det var länge sen man hade det såbra. Alltså det blir lite tråkigt när gamla jag får något som nya jag, när gamla jag ville ha det jätte gärna och gamla jag egentligen inte bryr sig så mycket, fast gamla jag hade dött av lycka. Men det är klart, man blev lite knäsvag. Synd bara att det skulle sluta i tragedi, det var ju som att sopporna ramlade av stolen och knytningen gick sönder av den lätta södervinden som kom smekandes från norr med hjälp av en omvänd kompass. Men sånt har jag lärt mig av min fina vänn TVn att man få ta. Fast att det sedan är så roligt att fånga den i handen är en helt annan histora. Den historian slutar inte med ett lyckligt slut. När jag endå är inne på ämnet, hur slutar en historia i en människas liv egentligen? För slut är ju SLUT. Vi är slut när vi dör, och ändå har folk massa historier att berätta som de har varit med på när de var utomland för 354 år sedan och plånboken flög hej vilt tillsammans med de oöppnade kondomerna som de inbilla sig själva att det var säkra på att de skulle användas, men inte gjorde, för vem vill ha sex med någon som avslutar en historia på en taskig utomlandsresa där pengarna som sagt flyger iväg, inte jag i alla fall. Svett, ja det är en rolig historia. Men egentligen inte en generell historia. Fast jo det kanske det är. För alla har väl något roligt att berätta om de fem bokstäverna so stavar ordet SVETT. Som den gången jag var på otten och kameramannen verkligen fångeade mina lökringar på bild. (mmmm lökringar på max, NICE). Men nog om Svett, det är ju inte riktigt det trevligaste ämnet. Nu måste jag få ut något på de här gyllende raderna som lyssnas tillsammans med trevlig Japansk nykommande klassisk musik. Jag hade hoppats att det slutade annorlunda ikväll, men jag låter TVn säga sitt och därmed skiter i det, eftersom sånt ska en "full"vuxen man kunna ta. Hade det slutar som gamla/nya jag ville så hade jag ju inte fått spendera mina minutrar här med min vänn som jag älskar så mycket, min kära pratkamrat. Ingen har någonsin lyssnat så mycket på mig som du gör, och då har jag verkligen vänner som lyssnar på mig, för jag är en respekterande människa. Så jag avslutar att hylla min kära vän blogspot med ETT och inte två ord. TACK!

Pusskram och gonatt, det var trevligt ikväll. "Undra om det sista också räknades som flera ord? Hade detta varit en uppsats i skolan, hade då läraren frågat mig varför jag skrev ett ord och sen avslutade det med typ 2 miljarder? Jaja, jag har ju turen att den enda som ska rätta detta är jag. haha, gonatt på dig los bloggos spottos :D

lördag 29 mars 2008

Svinbra samtidigt som det är sketakul..

HAhahaha, fan va roligt jag har haft det ikväll. Det går nästan inte beskriva med ord. Men roligt var det i alla fall. Om man ska försöka förklara så lär det väl låta så här:

Det började med att vi lirade poker hemma hos Robin, som jag såklart vann, 300kr+- Det satt jävligt skönt eftersom jag var näst intill pank. När klockan väl börjar närma sig utgång tar vi bussen in till stan. När vi väl anlände till Palace börjar jag, jumme, marko och Peter dansa järnet på det dansgolvet där de brukar ha liveband, vilket dom inte hade ikväll. FAN va roligt det var. Peter bara danser igenom dansgolvet så en brud flyger flera meter, börjar splattra på golvet. Det var bruden ha stötte på innan. Så vi förväntade oss att han skulle hjälpa henne upp, men istället klev han bara över henne och börja dansa igen. Jag har nog inte garvat så mycket på länge, det var så jävla kul.
Aja, nu ska jag sova. Ha det gött allesammans. puss

torsdag 27 mars 2008

Kan du kan jag

Det är gämförbart med det solskenet vi får på kinden. Eller den magkänslan man har några helvarv på klockan innan momentet man har byggt upp förhoppningar för ska slå in. Det är som att kliva upp på morgonen, vaknandes med hyffsad bra smak i munnen samtidigt som frukosten äts tillsammans med ett bra och piggt humör. Eller ska man förklara det som den gången man fick första kyssen från den människan man så länge har byggt upp känslor för och snart spricker ta mig fan det där fjärilsboet i magen för nu jävlar kan det inte killa mer. Kanske kan man gämföra det med en ruskigt bra dag. MVG på samtliga prov på föregånde vecka, man hittar 100kr på marken påväg till gymmet där man senare träffas polaren som säger att han fick reda på att Linda i SP2A ta mig fan gillar mig. Nae, det är nog mer som en god doft som är på snärten att sticka i näsan för att det luktar så gott. Solsken, rött, leende, skratt, vatten, Grilla, kramas, fika, träffas, prata. prommenad, Spela, dator, träna, tänka, diskutera, musik bla bla bla. Många är dom, och fler går det att få in på dessa underbara rader som egentligen inte fyller mer syfte än att fingrarna får lite sådär småkramp och att hjärnan går i högvarv på sånt som egentligen är ganska onödigt. Men det är ändå solsken, rött, leende och skratt. För så känner jag mig idag, jag känner mig Positiv, gör du? Det hoppas jag. Det måste man göra ibland. Man är skyldig sig själv att unna sig bra stunder. För att gå och tänka på mörker, rinnande kranar, brunt gräs, yxor, krut, och brända pepparkakor hela tiden gör att man inte orkar med det mesta i livet, och det har jag hört att det kan vara bra att göra. Men nu ska jag sova, orkar inte tänka mer. Fast egentligen gör jag ju det. Anledningen till att jag slutar nu vet jag inte. Jag skulle kunna sitta här hela natta, för så chill som detta är, ja det är svårt att uppnå, du borde testa.
Gonatt, pussokram. Kom ihåg en sak innan du stänger ner detta: Solsken, rött, leende, skratt, vatten, Grilla, kramas, fika, träffas, prata. prommenad, Spela, dator, träna, tänka, diskutera, musik.

Vilka är dina ord?

torsdag 20 mars 2008

1.0 Frekventa suckningar i mörkret

Ljudvågorna från kranen strömmade fortfarande in i hans trumhinnor när han vände huvudet och sneglade in i badrumsspegeln. Det var med trötta och lessna ögon som han började titta på sig själv.
Ljuset från lampan lös bort den självkänsla som för så många år sen hade varit på topp. Han strök handen på huvudet och konstaterade att det krullväxta ljusblonda håret som alltid försöktes att göras slätt och fint aldrig skulle duga i en skönhetstidining. Men det var när pupillerna drog sig några millimeter neråt som ljuset började skymma bort och bli konstant mörker. Det var inte lätt att se ett leende när huden runt ögonen, munnen och näsan var till 95 procent rött och fett. Han orkade inte ens tänka på hur hans muskler någonsin skulle kunna täcka en tight XS T-Shirt. Blicken från spegeln försvann snabbt och kranen var inte längre det primära som nuddade hans öron. Vänstra handleden började pipa i samma ögonblick som det blev helt mörkt i badrummet, nu var rasten slut. Han tog en snabb titt på sin namnbricka och sa för sig själv:
"- Tor Svedeling, vem FAN gav mig det namnet!?"
Sucket som kom var nästan så högt att det gick igenom toadörren och ut i butiken.
Efter några timmars skitprat med kunder och uppackning av onödiga varor var arbetsdagen äntligen slut. Men självkänslan kunde inte koncentrera sig på den sköna stunden han skulle ha framör sin dator resten av kvällen, alldeles själv. Det var morgondagen som fassnade i näthinnan. Då han skulle tillbaka till skolan igen. Måndagarna gjorde att söndagskvällarna blev tunga och gråa. Han önskade att han kunde glida runt i korridorerna med hopp, kärlek och glädje istället för fientlighet och skam. Funderingarna var många när han slutligen släckte sänglampan för att lägga sig till sömns. "Varför har gud inte gett mig några gåvot?, varför kan inte jag få dela med mig av mina tankar och funderingar till en person som tyckte om honom. Hur man är en bra kompis har han glömt bort hur man är, en närstående människa har han inte haft på flera år.
"Kommer det någonsin finnas en flicka som kan älska mig?Vem vill smeka sina läppar mot mina?"Kommer ja dö oskuld?.
Ja det var inte lätt att heta Tor den kvällen. Det fanns inte en enda cell i honom som var en nyans av ljushet. Allt var helt svart och dött. Han var den sämsta människan på jorden och ingen annan levande människa var lika missnöjd som honom. För i hans huvud fanns det ingen sämre, fulare, blygare och mer illaluktande person än honom. SUCK!!!!

Dagen därpå började med att mobilen drog ifrån sig ett brurrande och till sist hoppade ner på govet så att batteriet flög en meter bort från nattduksbordet, det var dags att kliva upp. Nattens drömmar var inget Tor reflekterade om, även om han hade svaga minnen från dom så orkade han oftast inte tänka på dom, så långt borta från hans vardag som dom var gjorde det bara ont i hjärtat att ens bygga upp något hopp. Ljuset smög in när han öppnade dörren till hans mörka och sunkna rum. Där stod mamma, en glad liten prick var energie och soljus aldrig försvann.
" - Jag har gjort i orning lite frukost åt dig min lilla solstråle, sa hon med sin ljusa stämma."
"- Okej, sa Tor med stängd mun."
"- Se nu till att inte somna på lektionerna och ta med dig extra plugg hem så kan vi sitta och läsa tillsammans."
Tor otkade inte ens svara på det korkade uttrycket som han hörde var och varannan morgon.
"- Tor!? TOR, hör du vad jag säger. skrek mamman till för att försöka få liv i sin son"
"- JAAA MORSAN, för i helvete, gå nu!"
Ja, detta är en vanlig dag i Tors liv. Efter att pappa Erik dog för snart 2 år sen har hans mamma Elise blivit väldigt strikt, något som Tor inte alls tycker om.
När frukosten var uppäten tog han på sig sina blågula träningsskor tillsammans med resten av sina ytterplagg för att bege sig till det stället han hatar mest på hela jorden. Det stället som för honom att må så dåligt att han önskar att något tappar en stor kniv som nuddar hans hud och släcker det lilla ljuset som han har kvar, det var dags att gå till skolan. Han stängde dörren och samtidigt som smällen kom snett bakifrån hörde han den tunga sucken som kom från hans bröst.
Den kommande dagen skulle vara lika svår som dom resterande dagarna hade varit dom senaste åren. Han suckade åter igen innan han klev in i hissen som var den första resan till helvetet.

söndag 9 mars 2008

Söndagsvärme!

Ja, nu sitter jag här igen. Framför min dator lyssnades på musik, tangentbordet framför mig och sådär lite småhungrig. Jag ska skriva ner några rader som Daniel har berättat för mig.

Känslan i magen för honom är ungefär den samma som det är varje Söndag. Han kan inte riktigt koppla av eftersom huvudet ständigt räknar timmarna kvar tills det att tåget ska ta honom från sitt Eden till Arlanda där han senare ska flyga vidare, upp till kalla Boden. Men är det egentligen så fruktansvärt? Nae, det tror jag inte att han tycker. Jag tror att han tycker att han har det rätt så bra, även om man kan märka på honom att söndagar, ja dom är inte roliga. Det är nog känslan av att åka härifrån som han tycker är jobbig, ja det är det!
Han berättade för mig om de två senaste helgerna han har haft i sitt hem, jag fick känslan av att han är mer än stolt att heta Daniel Lagré. Förra helgen gick han raka vägen till sina syskon, Elin och Emelie där han fick Massage, bad, macka, tee, snus och kärlek. Haha, ni skulle ha sett minen på honom när han berättade det för mig, han trivdes verkligen med det, det såg man på honom. Dagen efter råkade han spendera lite för mycket pengar, men oj va roligt han hade det. Kompisen Victor hade hyrt cluben "Hugos" . Kvällen lös av gemenskap, kärlek och glädje. Synd bara att det var tvugen att kosta ett antal hundralappar från hans konto. Men roligt hade han i alla fall. Söndagen var inget han la på minnet, det enda han sa var att han längtade tills han skulle få träffa sin Marielle som han tycker så mycket om.

Veckan gick och efter 5 tunga lumpendagar kom han hem igen. Denna gång gick han även då till sina systrar. Där han somnade efter några timmar. Lördagen såg lite lugnare ut än den som han hade haft innan. Han tog bussen ut till åby, tillsammans med nära och kära för att bjuda Fia på en helkväll. Jag tror hon tyckte om det, det kändes som det på Daniel när han berättade det.
Vaknade, ja det gjorde han på söndag vid 0900 tiden för att sedan gå till sin lägenhet, dricka tee och kolla film.
Berättandet slutar här. Det är alltid lika roligt att lyssna på honom, man verkligen ser och hör att han trivs med sitt liv. Att prata med någon som har leendet stort på munnen är alltid lika uppmuntrande.
Till sist har jag valt att han ska få skriva några rader, so here it goes:
" Jag vill bara säga att jag har det skitbra, Lumpen är chill, man lever för helgerna. Jag har blivit brunhårig och jag har dragit ner på snusandet som FAN, aight man! Jag kan tyvärr inte berätta något för er till nästa söndag, jag ligger inne då. Men några dagar senare ska inte vara omöjligt, Kapunka gaddie gonatt."

2008 - 03 - 09 "Laggieblogg" 12:58:43, Blogspot.com.