Im a True Gamer

Det finns ett antal svenska individer som inte känner mig för den killen jag är. Den egentliga faktan dom vet om mig är stark reducerad till 0. De vet väl ungefär att jag är runt 20 år och har en dialekt som är av den fulare sorten. Det enda namet de kan referera till för att få in mig i en konversation är Tamerlane, som så är min Gamertag, mitt Nick.

    När jag i unga dagar plockade upp den fyrkantiga Nintendokontrollen och såg Super Mario på den oerhört gamla TVn vi hade i vardasrummer för första gången blev jag helt förälskad. Visst var det inget ovanligt att vara grabb på 4 vintar och vara en Nintendoboy, men jag var redan vid den åldern en riktig nörd. När senare brorsan skaffade ett Playstation började intresset för Rollspel dyka upp och Final Fantasy VII blev då den häftigaste spelupplevelsen jag någonsin hade haft, och det är det även idag. Men det bästa som jag någonsin har gjort inom spelscenen var när jag köpte min Xbox tillsammans med Unreal Championship och senare ett år efter releasen skaffade Xbox-live.  Det var med nöd o neppe jag fick spela för familjen och de härliga stunderna framför UC spenderades till en början med en kille som kalla sig Tesse. Han berättade en dag för mig att det fanns en klan som var helt galna i spelet och krossade allt motstånd. Den hette NS (Nave seals). Jag bestämde mig direkt för att där, där ska jag in. Killen som ägde klanen nickade InZane och till en början tyckte jag han var riktigt dryg. Det tog mig ungefär 2 månader innan jag hamade i samma lag som InZane, som i verkliga livet heter Fredric och är min bästa kompis idag. En annan spelare som gynnade lagat var Devils Hawk, även han står mig mycket nära, Daniel Malmberg, Malmis.  

     Det finns många människor som inte riktigt förstår sig på de som spelar mycket TV-spel, på ett sett kan jag förstå dem. Men så mycket goda vänner jag har träffat under min tid som Tamerlane och så mycket roliga stunder jag har haft är obeskrivligt. Idag kallar vi oss för Moment-22 och Fredric och Malmis spelar fortfarande med mig. Oscar "Bugge" Thornell är även han är gamer som har stått oss nära i många år. Det jag egentligen vill få fram är att jag älskar Spel, kommer att göra i många år framtill. Jag är helt enkelt en riktig spelnörd ;) 

What´s _issing _n St_ckholm?

För ett par månader sen passerade jag tillsammans med min bror en reklamskylt i centrala Huvudstaden. Det var en stor, fyrkantig och mörk skylt som gjorde reklam för de företag som skulle börja sin försäljning i det köpcentrum där bamseskylten hade placerats. Fonten som fångade 08´ornas uppmärksamhet var av vit kulör och stavade "What´s _issing _n St_ckholm?". Vad skylten upphävde för syfte och vad det gjorde reklam för får du med egna hjärnceller lista ut, tog mig 5 sekunder.
Varför skriver jag då om denna vanliga upplevelse och inte alls speciella stund? Jag kom och tänkta på vad den betyder för mig, vad saknas för mig? Och för att vara med specificik, vad saknas för mig i Stockholm? Jo, en halvarab vid namn Fredric. Kan han ta sitt feta arsle och flytta tillbaka till Sverige. Han har allt för länge varit borta i det landet där du får fängelse för att vara otrevlig. Så fredde, ta ditt pick och pack, flytta tillbaka till Sverige och Stockholm, ta bilen ner till mig så festar vi galet, precis som vi alltid har gjort! Miss you bro!

Trevlig vistelse i byn...

Veckan som kallar sig själv trettiosju har varit alldeles grå och stuptråkig. Försvarsmakten hade valt att ta upp oss i början på veckan, närmare sagt tisdag. På onsdagsuppställningen fick vi reda på att dagarna fram till söndag inte kom att innehålla någon som helst verksamhet och det enda vi kom att göra var att lukta på vår egna tåsvett. Nån gång då och då gick vi till gymmet för att jobba på beach 09. Men det gråa och tråkiga såg på fredagskvällen en skymta av ljushet och kvällen nere i byn kom att vara väldigt, VÄLDIGT betydelsefull för veckan.

Det började med att vi klev upp i vanlig ordning och efter ett morgonfyspass satt vi åter där, framför våra olika tidsfördriv luktandes på stickande tåsvett blandat med en äcklig andedräckt. Ljuset kom då soldat Hedörn berättade för mig att vi var bjuda på förfest hemma hos någon tjej vid namn Jill. Ett namn som jag hade hört förut och drog mina författade meningar om, det visade sig att jag hade både rätt och fel.
Timmarna gick och klockan slog 20:00, vi var nästan klara för att ha lite kul i denna stad där folket knappt kan stava till ordet pga av för lite erfarenhet av det. Slutsiffran på grabbar som skulle med och trängas i den lilla tvåan med fyra tjejer blev 16st. Väl där tog vi över den lilla våningen och de fyra tjejerna minskade egentligen till en, för de andra tre var torrare än torkat snus. Vi hade inte någon öl med oss så det blev cykeln ner till Statoil för att inhandla folköl, riktigt gott. Vi drog ut vid en sådär halv tolv - tolv till ett ställe kallat Bodensia, hotellet du ser ovan. Det var traffic light tema, vilket innebär att du väljer om du vill vara desperat, kåt eller svårflörtad. Den egentliga meningen med det är att du väljer ett armband med färgerna grön, gul eller röd, vad de betyder får du själv lista ut. Men ingen som är upptagen går på nåt sånt så min förklaring passar rätt bra in faktiskt. Jag ville ju såklart vara cool så jag tog ett gult band, så gjorde även mina medmänniskor. Kvällen såg väl egentligen ut som en vanlig utekväll; Dricka bira, sitta i soffan och prata skit, pissa, lira black jack, kolla på bröst(btw såg jag en brud som hade de mest enorma tuttarna jag har sett, me like), dansa, kissa lite till, ta en snus, säga att du tycker om din kompis, ta en till snus, prata engelska, sno en klunk öl av din kompis mm.
En rolig händelse som utspelade sig på Bodensia var när vi dansa loss på golvet. Helt plötsligt blir jag överfallen av något, såg inte var det var till en början. Men efter att jag kolla upp så såg mina ögon en söt tjej som försökte säga nåt. Jag spetsade öronen och fick höra att hon var tvungen att kyssa mig. Min första reaktion var HELL yeah, min andra var, vem fan är du och vad vill du mig, min trede jag var HELL yeah, så hon fick en halvfin och inte allt för slemmig kyss. Därefter började jag dansa med mina polare igen. Efter några minuter började jag tänka på den sopiga kyssen jag gav henne och fick tankeställaren "Ska hon ha en kyss ska den fan i mig vara ordentlig", så jag grep ta i Backvall, en god soldat, och frågade honom om hon hade sett hur tjejen som nästan överföll mig såg ut. Han tog en quick scan och hans sensorer träffade rätt efter ungefär 3 minuter. Jag gick fram till henne och fråga om jag hade hittat rätt, de hade jag. Så jag gav henne såklart en redig puss, vara jag slutar och hon kollar upp med sitt fräkninga men söta ansikte rakt in i mina ögon. Hon frågar vem jag är och att hon aldrig hade sett mig förut. Jag avslutar den konversationen och flörten med att säga "Jag är lumpare". Sen går jag därifrån med ett leende på läpparna och börjar åter igen att dansa.

Lite senare fick jag min önskan om att pussas med en tjej som innehar en piercing i tungan, det var trevligt. Kvällen avslutades men en fin french hotdog på Statoil. Egentligen var det ingen jätte speciell utekväll. Men saken att det var här i boden och dagarna innan hade varit så in i helvete jävla tråkiga gjorde att del hela blev så mycket roligare. Sen är det alltid roligt att gå ut på ett ställe man inte har varit på innan.
Ja, jag hade det väldigt trevligt i alla fall, det är vad jag försökte få fram. Hoppas ni hade det trevligt i helgen. byebye