ONT!

Det gör psykiskt ont i själen. Varför gör jag dig alltid besviken? Ibland känns det inte som nån av min glada energie har avspeglas på dig och att jag inte kommit med något bra. Jag vet att du älskar mig, men älskar är ett uttryck, precis som hatar. Graderar du Älskar lika mycket som mig? Jag får ont i magen när jag tänker på det. Jag vet att jag inte är perfekt, men jag vill vara det. Jag är inget ljushuvud, ingen stjärna i sport, jag har inte världens bästa betyg. Men är det något som jag tycker att jag är bra på så är det att vara en bra kompis. Men tvivlet dyker ständigt upp. Inerst inne har jag tillräckligt bra självförtroende att se mig själv som en bra kompis.
Du är den person som jag mår mest dåligt av att såra. Du är den person som jag blir mest lycklig av att göra glad. Det känns tyärr som att jag mest sårar dig. VARFÖR? GAAAAAAAH. Jag blir CP. Jag förstår inte. Jag förstår inte att jag kan såra någon som jag älskar, bättre än så är jag väl? Jag vet att misstag accepteras, man är ju bara mänsklig. Men just nu känns det som att det har varit allt för många misstag från min sida. Eller är det jag som överdriver?

:(